Link to: Vram Grand Prix – Sveriges grand prix för automobiler
Historia
Vrams Grand Prix var en internationell biltävling som arrangerades av KAK den 6 augusti 1933 under namnet ”Sveriges sommar-Grand Prix för automobiler”.
Bakgrund
Redan år 1904 hade den första biltävlingen arrangerats i Sverige, men under många år var tävlingarna tillförlitlighetstävlingar medan de rena GP-loppen kördes under vinterhalvåret på frusna sjöar. När så KAK bestämde sig för att hålla ett Grand Prix 1931 blev det bestämt att det skulle ske under vintern vid sjön Rämen. Två år senare annonserade KAK att de skulle gå steget fullt ut och arrangera ett sommar-GP vid Norra Vram i Skåne. Valet av väg var strategiskt med bara ca 15 km till Helsingborg och därifrån ca 50 km till Köpenhamn. Den 29.700 meter långa banan slingrade sig fram från Norra Vram via Södra Vram, Kågeröd (alldeles intill Ring Knutstorp), Stenestad och så tillbaka till utgångspunkten. Tolv varv, 356,4 km, skulle man köra.
Bansträckning
Banan gick längs vanlig landsväg som fortfarande i stort sett, har samma sträckning. Starten skedde i Norra Vram med en 1200 m lång raksträcka (det som idag benämnes Norra-Vramssträckan), därpå följde några kurvor från Åbro Mölla och till Södra Vram innan banan svängde vänster vid dåvarande Lantmannaaffären.
1933 gick banan precis runt affärens husknut där den fortsatte mot Kågeröd. Denna delen av banan var ganska kurvig med ett par mindre rakor, men bara ett fåtal skarpa svängar. Det var ett snabbt parti för den som hade både nerverna och bilen för att hålla för påfrestningarna.
Ungefär en kilometer efter affären i Södra Vram kom en något feldoserad högerkurva och väl inne i Kågeröd kom en skarp vänsterkurva. Funktionärerna hade uppmärksammat detta och placerat halmbalar runt huset vid kurvans ingång.
Inne vid Kågeröds centrum tog banan vänster vid kyrkan och 50 meter senare vänster igen. Efter det började en flera kilometer lång uppförsbacke uppför Söderåsen förbi Finnstorps dammar,mot Stenestad. Här upphörde asfaltsvägen och grusvägen tog vid fram till målområdet.
Hela den sista delen av banan bestod av långa, snabba kurvor med långa raksträckor mellan dem. Inne i Stenestad kom en 90-graders vänsterkurva mot Norra Vram som ledde ner från åsen. Den sista knixiga delen av banan gick genom åsens björkskog och krävde full koncentration från förarna.
När banan kom ner från åsen ner på slättmarken, skedde det via ett par skarpa svängar och några svepande kurvor över åkrarna och hedarna fram till vägkorsingen i Norra Vram och en 75-graders vänstersväng till start/mål-området.
Banan bestod till större delen av asfalt och oljegrus, men på några partier var det som sagt vanlig grusväg. Skillnaden mellan högsta och lägsta punkt var 158 m. Vägbredden var som minst 6 m och vägförhållandena bedömdes som mycket goda.
Polisen hade placerat ut 160 konstaplar längs banan och 60 funktionärer skötte om besökare och tävlande. Depån var placerad på banans insida vid startområdet med anvisade platser för organisatörerna och pressen. På andra sidan hade det ordnats en restaurang, mellan banan och den närliggande järnvägsstationen.
